En fråga kom upp om ursprung till ordet "vasserra". Det enda stället jag stött på ordet är i 7:e versen i Runebergs dikt Fänrik Stål. "Men fänrik Stål satt utan knot Förgäten i sin koja; Han sög sin rök, han knöt sin not Och lät oss andra stoja. Vasserra, mot en sådan en Vad man sig tyckte vara ren." ---- Likaså kom frågan upp om ordet "lamm" som synonym till "får". Man härledde till finska språkets "lamma". Även att redan Astrid Lindgren använt ordet lamm för får. Intressant var tolkningen att "lammet" står som prisgivet åt dödens käftar. Här är en äldre variant: https://sv.wikipedia.org/wiki/O_Guds_Lamm,_som_borttager_v%C3%A4rldens_synder

2015-10-12

Ville kommentera det här med satsflätor med/utan 'att' som i "... som hon säger (att) är ...", där 'att' ju känns främmande för svenska öron - men obs inte för (alla) svenska öron i Finland (anses dock inte riktigt korrekt). Men satsfläta med 'att' finns också i åtminstone norska och isländska, så kan Henrik forska lite mer i det här? Är det ett fornnordiskt drag som dött ut och blivit oidiomatiskt i Sverige men lever kvar på annat håll?

2015-10-07

Får man kommentera något annat i programmet? Tänkte väl det... Rehent som kommenterades. I Västerbotten finns varianten ratt-åt, med betoning på å-et och tydligt säruttalat. För mig betyder det nära till hands eller inom räckhåll,. Kan även utsträckas till kortare resvägar.

2015-10-07

Jag ser de olika språkens grammatiker som verktygslådor. I dem finns det verktyg som är mycket hjälpsamma både när det gäller det egna modersmålet och andra språk som man kan vilja och/eller behöva använda för att förstå och göra sig förstådd och för att hjälpa andra att göra detsamma. En del av dessa verktyg är starkt specialiserade och kan finnas i bara vissa språks verktygslådor. Andra är mer generella. Det bästa är att ha så stor tillgång som möjligt till dem alla och att veta hur man bäst kan använda dem. Lägger man sedan till språkhistoria blir det extra intressant.

2015-10-06

Birger Stolpe beskriver i sin artikel "Hej sa Hesekiel" att Hey fanns i Gustav Wasas bibel 1541 och i psalmboken 1536, så det bör vara äldre än 1800-talet, även om Götiska förbundet då tog upp hejandet. De äldre exemplen lutar kanske lite mer åt dagens engelska användning än svenskans vardagliga hej.

2015-10-06

Är så less på all brist på grammatik... vart och var... vart är riktning var är plats... särskrivningar... Utan grammatik blir det syftningsfel och vi förstår inte varandra rätt.

2015-10-06

En liten sång om vikten av grammatik, tycker jag ger en hel del bra argument ;) (för er som inte känner till Mr B, han ska tas med en stor nypa ironi och satir) http://open.spotify.com/track/6kYz2H7vi9m5bUwZcUBzeS

2015-10-06

Många brukar flytta på "till"-ordet (i betydelsen ytterligare). T.ex. Emmy Rasper säger i programmet: "här är en till fråga", istället för "en fråga till". Nån mer än jag som undrar över denna vanliga flyttning av "till"-ordet i en mening? Influenser från engelskan som vanligt? En språkspalt där just detta tas upp (på slutet): http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/krasch-oftast-en-allvarlig-handelse/

2015-10-06

Vilket kul och intressant avsnitt, för min del blir det att trycka på replay knappen när tid finnes =)

2015-10-06

Men det var inte det frågan gällde. Hur motivera elever i skolan att lära sig grammatik? När det börjar bli dags att lära sig främmande språk däremot, då inser man att grammatik kan vara till stor hjälp.

2015-10-06

Jag gillar grammatik! När jag gick i skolan däremot, tyckte jag det var pest. Först när jag läste till lärare, och framför allt när jag skaffade min lärarbehörighet i svenska som andraspråk, insåg jag att grammatik är helkul!

2015-10-06

Att hitta undantagen från reglerna är en underhållande utmaning. Att förklara för de som lär sig svenska varför vi placerar orden i den ordning vi gör, är krångligt, trots grammatikboken.

2015-10-06

Nära relation, använder varje dag! :)

2015-10-06

Jag älskar grammatik och lever även med en annan grammatiknörd. Svenska Akademins Språklära är en bok vi ständigt återkommer till.

2015-10-06

Grammatik behövs väl för att förstå en mening rätt? Och till hjälp för att lära sig andra språk. Det handlar om kommunikation. Ungefär språkets svar på multiplikationstabellen.

2015-10-06

eleverna borde förstå detta ....om man inte skall framstå som idiot i alla sammahang!...och vad med när man lär andra främmande språk?..kan man sin grammatik...ja då har man redan där alla hjälper!!!

2015-10-06

Håller ihop språket, och till hör vårdat språkbruk.

2015-10-06