x Få tips en gång i veckan om de mest delade programmen på Sveriges Radio. 
Hej! Den här sajten gör det enklare att hitta riktigt bra radioprogram från Sveriges Radio. Sajten visar vilka program som fått flest delningar på Facebook. Bra program delas mer, helt enkelt!
Alla programVetenskap/MiljöSpråket › Dags att modernisera stavningsreglerna?
Detta klipp har 85 delningar →
  Dela på Facebook
1906 infördes en stavningsreform i Sverige som innebar att v-ljud slutade stavas med fv eller med hv och vi började skriva "stava" istället för "stafva". Men kanske är det dags att införa en ny stavningsreform? Det tycker en av Språkets lyssnare.
33 kommentarer:
Johan Ragnarsson
Så här har jag bestämt att vi ska göra: K-ljudet ska alltid stavas med Q. Tj-ljudet ska alltid stavas med K. Sj-ljudet ska alltid stavas med X. S-ljudet ska alltid stavas med S. J-ljudet ska alltid stavas med J. Å-ljudet ska alltid stavas med Å. Ng-ljudet ska alltid stavas med Z. Inga ord får sluta på ljudlösa vokaler. Undantag kan göras i distinktionssyfte. Hjul kan till exempel få fortsätta stavas som det stavas, eftersom det redan finns något annat som heter jul. (Det som återstår att arbeta fram är ett vettigare sätt att skilja mellan korta och långa vokaler.) Frågor på det?
2015-03-31
Peter Lindqvist
Jo f f! Lol.
2015-03-27
Göran N K Torin
Min faffarsfar (1837.1916) berättade i sina dagböcker en hel del. Det intressanta är att när han lärde sig läsa/skriva så fanns inte folkskolorna. Själv blev han sedermera kyrkoherde. Här är ett exempel på en berättelse från hans barndom. Det är inte bara stavningen som är intressant utan även meningsbyggnaden. Uppror fick jag en gång åse. Det var troligen 1857 i Mars. Det kom åtskillige potatisuppköpare med båtar. Detta orsakade, att potatispriset steg betydligt. Detta åter orsakade knot och klagan bland arbetare och andra. När de morrat och klagat en tid beslöto de sätta dem för utförseln. En förmiddag såg man dem samlade gruppvis. Och efter middagen, just något före slutet på skolans middagsrast var Storgatan full af folk, som fattat beslut att göra slut på potatisaffären. Med detsamma dessa satte sig i rörelse för att uppsöka uppköparen och - ja hvad de skulle göra med honom, hade de nog icke klart för sig - bröto vi skolpojkar lag och disiplin och följde med hopen för att se på. Snart mötte en bonde. Håll! ropades. Hästen frånspändes. Anföraren satte sig upp med stora - träskor på fötterna. Så bar det under grufligt stoj åstad öfver bron och "utom öster". Snart mötte några parlass potatis. Och, ett tu tre ! efter ett litet ordbyte, grepo de tag uti hjulen och vältrade under hurrarop vagnar och potatis i landsvägsdiket. Sedan togs af åt höger och vägen togs åt böckarne (=tunnbindarne). Där skulle de ha fatt uti agenten. Under väldigt larm och buller sökte anföraren, - ryttaren i träskorna, - att rida in i förstugan.
2015-03-27
Carole Villrådig
Nej.
2015-03-26
Rennie White
Ju viktigare ett språk är, dess mindre har folk lust att ändra stavningen. Hur viktig anser vi svenskan vara - åtminstone för oss själva?
2015-03-26
Delbert Åke Jonsson
Tejp, rejv, mejl och dejt är väl stavningar som de flesta gillar. Det verkar som att vissa nystavningar gillas mer än andra. Det har ju varit mycket snack om öppna och stängda ordklasser. Borde vi kanske även tala om öppna och stängda stavningsregler?
2015-03-26
Delbert Åke Jonsson
Här får ni som är stavningskramare något att bita i. En kille i Finland har skapat en samskandinavisk stavning: http://tcoimom.suntuubi.com/?cat=19
2015-03-26
Bjarne Josefsson
sje-ljudets 16 varianter: ch: charm, chef, choklad, lunch g: diligens, energi, geni ge: sergeant, garage, orange j: jalusi, journal, projekt sc: crescendo, konvalescent, reminiscens sch: dusch, galosch, marsch sh: shantung, shorts, shunt si: division, pension, revision sj: ansjovis, sju, sjunka, sjå, själ, själv,sjö sk: människa, ske, skir, sky, maskin skj: skjorta, skjul, skjuta ssi: assiett, diskussion, passion ssj: ryssja, ässja, hässja stj: stjäla, stjälk, stjärt ti: friktion, lektion, nation x: reflexion
2015-03-26
Kjell Rehnström
Man ska nog göra så få ändringar som möjligt. kk = ck först och främst. Sedan kanske okkså sj- och tj-ljudet. Monstret "och" kunde man stava o eller kanske ok.
2015-03-26
Peo Valastig
J-uttalet i GJORDE o hur RESTAURANG både följer ursprung o uttal visar hur besvärligt det blir när man följer härkomstprincipen så frångå denna. Sch-ljuden o tj-ljuden kan lätt förenklas; börja med dem.
2015-03-26
Rickard Bergelius
jA¡
2015-03-25
Andrea Wallenberg
Jag tänker mig att mig, dig och sig snart får känna sig besegrade. I övrigt tycker jag att språket blir levande med alla spännande ljud och stavningar. Sj-ljuden och tj-ljuden tex. Härligt! Och - kan det ordet komma att ändras tro?
2015-03-25
Nils Wikholm
Värkställande. En läkarterm??
2015-03-25
Elizabeth Borgstrand Milsten
Vi skulle kunna skriva "joggort", som yoghurt uttalas här i Skåne. Eller "jogurt" som man säger uppåt landet. Eller varför inte damma av det gamla förslaget "jos" istället för juice? Nej, allvar, ingen reform, tack!
2015-03-25
Tomas Kindahl
Stavningen är ologisk. Å och o i relation till [?], [o:], [u] och [u:] har regler som inte funkar. Man behöver dock inte "förenkla" stavningen så att man tappar etymologi, man behöver bara göra reglerna logiska och entydiga.
2015-03-25
Peter Dickson
Tycker det är dax, ja!
2015-03-25
Ida Helander
Det är svårt att uppfatta vad ni säger i programmet. Försök att inte snabb- och kompisprata, tala lite långsammare och placera rösten lite bättre. Vi är flera som önskar det. Tack!
2015-03-25
Rennie White
Engelskan trivs med en stavning som är mer eller mindre densamma som i sjuttonhundratalet.
2015-03-25
Mats Abelson
Inför norsk stavning av sje-ljudet. Skrota sj, ssj, sch, g, stj, skj, ch till förmån för sj. "Chaufför" -> sjåför.
2015-03-25
Bertil Jangeborn
...från början var ordet ett ljud..när jag hör ett ljud blir jag belivad när jag läser ett ord ställs jag utanför som betraktare.
2015-03-25
Bertil Jangeborn
...är stavningen så viktig. .ett skrivet ord uppfattas ju ändå utifrån vilken bakgrund och vilka fördomar en människa har. .
2015-03-25
Jacob Carlson
Nej. Jag skulle i så fall hellre se att vi återgick till den stavning som gällde före 1906.
2015-03-25
Nils Flatabo
"Förändra", visst, men likt polismästare Raab bör vi "avancera bakåt". Tycker att skriftspråket i Karl XII:s bibel borde vara normerande.
2015-03-25
Sven-Erik Petersson
Jag nappade på förslaget att "tillåta" parallella stavningar så som man redan gör med symtom och symptom. Det lättaste vore väl att starta med ord där väldigt många stavar "fel" så som åtminstonne, förståss, kompiss, alldrig, hellst totts mfl. Sedan kunde man ta sig an pansjon, dispans. Sedan kunde man från finskan ta att stava kk i stället för ck - takka, makka, makkaroner(fast där finns ju inget c).
2015-03-25
Carin Schultz
För egen del är jag måttligt förtjust i tanken på en stavningsreform som förvisso gör orden enklare att stava, men svårare att förstå. En stavning som knyter an till ordets härkomst, till ordets släktskap till motsvarande ord i andra språk ger dimensioner som skulle gå förlorade i en stavningsreform.
2015-03-25
Delbert Åke Jonsson
Jo, jag tycker att vi borde förenkla vår stavning. Att vi skriver ett ljud på 13 olika sätt samtidigt som en av våra bokstäver är nästan helt oanvänd är lite märkligt... https://www.facebook.com/groups/203267819707754/?fref=ts
2015-03-25
Minkki Huldén
ta oxå md fektiva o tknsnåla smsvariantr :) (förslaget ligger i tiden innan jag lyssnat på programmet)
2015-03-25
Freddan Olsson
NIX!
2015-03-25
Viveka Stigzelius
Jo, nog vore det bra - även om exemplet från 1906 ser skrattretande ut. Norsk stavning är enklare än svensk. Praktiskt. Bor nära Norge o har undervisat i svenska som andraspråk. Men gillade mina föräldrars sagoböcker med gammal stavning och "Hvad skola vi läsa"
2015-03-25
Bjarne Josefsson
Om de svenska stavningsreglerna skall moderniseras är det viktigt att vi tar hänsyn till hur orden stavas i Danmark och Norge. När Kalmarunionen upplöstes på 1500-talet blev Gustav Vasa kung av Sverige. Han ville då markera att Sverige var ett eget land med ett eget språk. Tidigare kallades språket som vi talade i Norden för Danska. Därför ändrades stavningen i Sverige på flera sätt. Vi fick bland annat prickar över ä och ö. Flera ändelser ändrades på ett stort antal ord för att mera likna språket där maktcentrum låg i Uppland och Sörmland. Sedan kom Oxenstierna att stå bakom en språkreform på 1600-talet som skiljde vårt språk ännu mer från Danskan. Det hade naturligtvis varit bättre om vi hade haft kvar Danskan som ett gemensamt språk i Norden. För att förhindra ytterligare divergens mellan Nordens språk måste vi snegla på speciellt Danskan och Norskan. Snarare bör vi nu se hur våra språk kan konvergera.
2015-03-25
Ronnie Johannesson
Det borde ske årligen. Det är märklig att de största anhängarna av ett konserverat och historiskt korrekt språk har minst intresse av att använda det till kloka och språkutvecklande resonemang.
2015-03-25
Eleonor Andersson
Svärrje åkk Nårrje, menar ni väl? Nä, usch, bevare mig.
2015-03-25
Per Wallin
"Värkställande", "Kånungen", "Statssjikk", ett roligt förslag (NOT)
2015-03-25

Fler program:

Program: Språket
1814 delningar på Facebook
Sändes för 891 dagar sedan
Längd: 1800
Program: Språket
1104 delningar på Facebook
Sändes för 1248 dagar sedan
Längd: 1812
Program: Språket
1035 delningar på Facebook
Sändes för 1038 dagar sedan
Längd: 1799
Program: Språket
1004 delningar på Facebook
Sändes för 1542 dagar sedan
Längd: 1812
Program: Språket
940 delningar på Facebook
Sändes för 1220 dagar sedan
Längd: 1812
Program: Språket
910 delningar på Facebook
Sändes för 1500 dagar sedan
Längd: 1812
Program: Vetenskapsradion Historia
6582 delningar på Facebook
Sändes för 3023 dagar sedan
Längd: 2691
Program: Klotet
6169 delningar på Facebook
Sändes för 3060 dagar sedan
Längd: 2669
Program: Vetenskapsradion Historia
5278 delningar på Facebook
Sändes för 2659 dagar sedan
Längd: 2659